Bloggkoll
Har fått rapport om att Brave är lite dålig i magen..
Följ min blogg med bloglovin
Allt är bara förutom att hans mage inte är helt ok idag.
Men det jag skulle berätta om för er bloggläsare är den här fina sidan bloglovin.
Följ bloggarna enklare med detta verktyg.
Brave- bondhund för en vecka
Brave- bondhund för en vecka
Jag har varit på bokrea i natt, det är därför jag sitter vaken såhär sent. Det går bara inte att komma hem och lägga sej när man varit ute och armbågas med folk och stressat upp sig över att göra fynd.
Därför tänkte jag berätta lite om förra veckan.
Jag och Brave åkte till värmland på måndagen för att träffa Borka och familjen Olsson. Erik var kvar på jobbet, och slet för att vi ska få mat på bordet :P
Brave tycker att det är väldigt kul att se hur livet som bondhund (inte James Bond hund, utan hund på bondgård) är.
Han är facinerad över de stora hästarna och att få springa ut själv på morgonen och kissa, det är en hit tycker han.
Han springer utan en minsta tanke fram till hästarna och ska kika. Hästarna tycker inte alltid om hans sällskap.. en klumpig, nyfiken schäfervalp är inte alltid kul att ha i hälarna.
Det hände att Brave fick sina ryck och började kampa med skotkärrans däck efter Eriks lillebror mockat i stallet. Tydligen var det väldigt kul, för det rörde ju på sig och vissa gånger gjorde däcket motstånd.
Brave fick hålla mej sällskap i sängen under nätterna eftersom jag lider av svår mörkerrädsla. Han tog upp största delen av sängen och mös som en prins. Jag var glad för sällskapet och dela gladeligen med mig av ytan:)
När Erik kommit hem efter färdigjobbad vecka trängdes vi tre i sängen, och Brave hade ingen lust att ge plats. En natt vaknade Erik av en hård duns, liknande en mindre jordbävning (kanske var att ta i). Brave hade rullat ur sängen, och de andra tre hundarna hade uppmärksammat dunsen och började skälla. Sömdrucken och förvirrad hoppade han upp i sängen igen. Jag sov som en klubbad säl och märkte inget tills jag vaknade av att jag var törstig.
Var tvungen att gå ner och hämta vatten. Brave som är en duktig kille följde frivilligt med ner, eller om han gick i sömnen:). tyvär hade inte alla sömngubbar försvunnit ur hans ögon utan han snavade på sina tassar ner för trappan. Jag trodde han hade ramlat, men han höll sig på tassarna men hans valpighet hade kunnat gjort honom riktigt illa. Han sa inte ett ljud utan följde bara snällt efter matte. En trogen vän när det behövs!
Under de sista dagarna i värmland öste snön ner, och jag som trodde jag hade lämnat snön bakom mig i sundsvall, men mer fel kunde man inte ha. Därmed blev den inplanerade valpträffen inställd för vår del, och det var tråkigt.
Men nu är det lika bra jag slutar skiva innan orden blir till mer gröt i mitt huvud och texten blir mer oläslig.
Over and out!
p.s bilder på Borka och Brave kommer... d.s
Därför tänkte jag berätta lite om förra veckan.
Jag och Brave åkte till värmland på måndagen för att träffa Borka och familjen Olsson. Erik var kvar på jobbet, och slet för att vi ska få mat på bordet :P
Brave tycker att det är väldigt kul att se hur livet som bondhund (inte James Bond hund, utan hund på bondgård) är.
Han är facinerad över de stora hästarna och att få springa ut själv på morgonen och kissa, det är en hit tycker han.
Han springer utan en minsta tanke fram till hästarna och ska kika. Hästarna tycker inte alltid om hans sällskap.. en klumpig, nyfiken schäfervalp är inte alltid kul att ha i hälarna.
Det hände att Brave fick sina ryck och började kampa med skotkärrans däck efter Eriks lillebror mockat i stallet. Tydligen var det väldigt kul, för det rörde ju på sig och vissa gånger gjorde däcket motstånd.
Brave fick hålla mej sällskap i sängen under nätterna eftersom jag lider av svår mörkerrädsla. Han tog upp största delen av sängen och mös som en prins. Jag var glad för sällskapet och dela gladeligen med mig av ytan:)
När Erik kommit hem efter färdigjobbad vecka trängdes vi tre i sängen, och Brave hade ingen lust att ge plats. En natt vaknade Erik av en hård duns, liknande en mindre jordbävning (kanske var att ta i). Brave hade rullat ur sängen, och de andra tre hundarna hade uppmärksammat dunsen och började skälla. Sömdrucken och förvirrad hoppade han upp i sängen igen. Jag sov som en klubbad säl och märkte inget tills jag vaknade av att jag var törstig.
Var tvungen att gå ner och hämta vatten. Brave som är en duktig kille följde frivilligt med ner, eller om han gick i sömnen:). tyvär hade inte alla sömngubbar försvunnit ur hans ögon utan han snavade på sina tassar ner för trappan. Jag trodde han hade ramlat, men han höll sig på tassarna men hans valpighet hade kunnat gjort honom riktigt illa. Han sa inte ett ljud utan följde bara snällt efter matte. En trogen vän när det behövs!
Under de sista dagarna i värmland öste snön ner, och jag som trodde jag hade lämnat snön bakom mig i sundsvall, men mer fel kunde man inte ha. Därmed blev den inplanerade valpträffen inställd för vår del, och det var tråkigt.
Men nu är det lika bra jag slutar skiva innan orden blir till mer gröt i mitt huvud och texten blir mer oläslig.
Over and out!
p.s bilder på Borka och Brave kommer... d.s
Dagen i bilder
Husse och Brave på norraberget i Sundsvall.
Brave gav upp och satte sig som jag ville efter en stund. Sen bestämde vi oss för att åka ut till norraberget och snön!
Brave som ni aldrig sett honom förut. Han ser näratn farlig ut..
Brave söker, och finner! överlycklig blir han och springer tillbaka till husse.
Hemkomst
Ikväll kommer Erik och Brave hem! :)
Jag har lagt ner alla Braves leksaker i hans bädd och väntar tålmodigt att bädden snart ska fyllas av en svart tornado. Troligen kommer det vara en lugn hund ikväll eftersom det är ganska sent. Fast och andra sidan är det nog ingen lugn hund, han har nog sovit i bilen hela vägen upp.
Jaja, huvudsaken att han kommer hem i alla fall.
På söndag är det enligt mina beräkningar 6 månader sedan Brave föddes, är det rätt Ingrid?
Ja i såfall så tycker jag att det har gått fasligt fort.
FÖR FORT! Han har nog inte fattat att han blivit så stor själv.
Kanske jag har berättat det här förr, men jag måste göra det igen för det är så lustigt.
Föreställ er det här:
En bandyboll kastas, och Brave rusar dit för att hämta. I vägen står en tv-bänk som Brave springer in i. Jag får hjärtat i halsgropen (jaja Mats, jag vet att det är en hund:P) Ja, så jag står förstenad och tittar på en snopen Brave.
Han backar ifrån tv-bänken och börjar skälla på den, som för att berätta att du kan inte komma och hoppa på mej sådär!
Efter de gick han en stor omväg runt bänken tills jag gick dit och skulle ta ut en dvd film, bara för att visa för Brave att den inte var farlig.
Han lunkade fram till mej, fortfarande lite sur på bänken, och luktar försiktigt på bänken. Sedan dess har de blivit vänner.
Varken bänken eller Brave har hoppat på varandra mer.
Brave som liten snorvalp:) nu är han en stor dreggelvalp!
Jag har lagt ner alla Braves leksaker i hans bädd och väntar tålmodigt att bädden snart ska fyllas av en svart tornado. Troligen kommer det vara en lugn hund ikväll eftersom det är ganska sent. Fast och andra sidan är det nog ingen lugn hund, han har nog sovit i bilen hela vägen upp.
Jaja, huvudsaken att han kommer hem i alla fall.
På söndag är det enligt mina beräkningar 6 månader sedan Brave föddes, är det rätt Ingrid?
Ja i såfall så tycker jag att det har gått fasligt fort.
FÖR FORT! Han har nog inte fattat att han blivit så stor själv.
Kanske jag har berättat det här förr, men jag måste göra det igen för det är så lustigt.
Föreställ er det här:
En bandyboll kastas, och Brave rusar dit för att hämta. I vägen står en tv-bänk som Brave springer in i. Jag får hjärtat i halsgropen (jaja Mats, jag vet att det är en hund:P) Ja, så jag står förstenad och tittar på en snopen Brave.
Han backar ifrån tv-bänken och börjar skälla på den, som för att berätta att du kan inte komma och hoppa på mej sådär!
Efter de gick han en stor omväg runt bänken tills jag gick dit och skulle ta ut en dvd film, bara för att visa för Brave att den inte var farlig.
Han lunkade fram till mej, fortfarande lite sur på bänken, och luktar försiktigt på bänken. Sedan dess har de blivit vänner.
Varken bänken eller Brave har hoppat på varandra mer.
Brave som liten snorvalp:) nu är han en stor dreggelvalp!
En intensiv helg
Mr Money Maker =)
Det är meningen att jag ska sitta och öva på uppsatsskrivandet, mitt svagaste kort i nästa fas av polisuttagningen. Men innan jag gör det så tänkte jag skriva en liten uppdatering här. I helgen så har jag varit hemma hos Mamma och Pappa. Det var en Impulsiv ideé som bara poppade upp i huvudet på onsdag kväll.
Helgen har mest liknat ett träningsläger, vi har kört minst ett oftast två pass om dagen. Sakta men säkert så går det framåt. Just nu så är det mest kampövningar och markering av apporter som står på kalendern. Det är lustigt med kampövningarna för det är med dem precis som med spåret. Det är självbekräftande, så från gång till gång så stegras intensiteten väldigt mycket. Skilnaden på kampövningarna som vi gjorde i fredags och i söndags går inte att jämföra. Men de små liven tycker att det är fruktansvärt roligt.
Jag har inte gått nått spår på nästan 2 månader. Av den anledningen att jag inte vill att han ska börja slarva. Jag har bestämmt att jag bara ska köra markering av apporter en tid framöver så att han verkligen ser dem som små guldklimpar. Som en vis man sa "det spelar ingen roll hur bra han spårar om han inte hittar pinnarna". Trots detta så gick pappa ett "jaktspår" åt mig på lördag förmidag. Han gick iväg och 20 min senare så följde jag och Brave efter. Spåret var ca 1 km med en pryl på halva sträckan. Det gick hur som helst fruktansvärt bra då brave aldrig förut spårat i ny snö eller andra spår än sånna som går rakt fram med en slutapport efter 200 m. Detta spår var som sagt i ny snö och gick upp och ner genom en dal, ut på en åker, genom ett sly buskage, över en väg och det var vinklar av alla de slag. Jag kan säga att jag var mer än förvånad när vi efter en stund hittade pappa där han satt och tryckte bakom en sten. Jag säger som jag sagt förut. Hunden kan redan, det är jag som behöver utbildning.
På söndagen var vi med trännigs gruppen från munkfors och hjälpte dem valla koridorer för uppletande. Det gick kanon bra, trots en massa snö som hundarna där nere i södern inte är vana =) Jag och pappa tränade inkallning med andra åskådande hundar och förare. Det gick kanon bra, varken Borka eller Brave kastade så mycket som en blick på de andra hundarna.
Igår och Idag så har jag tränat på fria följet och apport markering, det går riktigt bra.
Grattis Erik!
Eftersom jag inte har Brave hos mej, så är jag väll egentligen inte kvalificerad att skriva, MEN jag måste berätta att Erik har tagit sig vidare till sista uttagningen för polistestet.
Detta tyckte jag var tvunget att nämnas, för nu kanske Brave blir en polishund, och om inte så bor han kanske med en blivade polis!
Bilderna är tagna från Falun, och fystestet.
Ja, nu har jag fått det ur hjärtat och jag håller tummarna nu att Erik tar tag i bloggen.. igen:P
Detta tyckte jag var tvunget att nämnas, för nu kanske Brave blir en polishund, och om inte så bor han kanske med en blivade polis!
Bilderna är tagna från Falun, och fystestet.
Ja, nu har jag fått det ur hjärtat och jag håller tummarna nu att Erik tar tag i bloggen.. igen:P
Gangstern fick sin första Bia.
Erik och Brave har åkt till jobb igen, så nu är jag helt själv, igen.
Tänkte berätta lite vad som har hänt i helgen..
Brave blev helt till sig när Erik kom i torsdags, det resulterade i ett rött märke på Eriks överläpp. Brave kan inte tygla sig själv när han blir uppspelt, precis som vilken valp som helst antar jag. Han hoppar, skuttar och stutsar i cirklar och vet inte vilket ben han ska stå på.
Igår åkte vi till djuraffären och handlade en riktig bädd åt Brave. Vi tyckte att det var dags nu.
Brave fick följa med in i affären, och han trodde nog att han var i himmelriket. Där var det hundben och leksaker uppradade efter väggarna och Brave visste inte vad han skulle lukta på först. Ut ur affären kom vi i allafall med en svart Biabädd och ett ben. Tyvär så glömdes det bort att fotografera denna händelse igår så det får bli till helgen.
Brave låg sedan i bädden hela kvällen och bara mös med sitt ben. Han hade hittat sin plats direkt! Jag var tvungen att "testligga" den så jag och Brave låg där en stund.
Vi vägde honom också, 28,5 kg visade vågen om vi kan lita på den... litar inte på de där digitala vågarna. Men jag är inte förvånad om han väger 28 kg eller mer. Mindre är det då inte. Ändå tycker jag att han ser rätt smal ut.
I lördags var vi till hälsingland, för att sälja Eriks motorcykel. Mamma blev superglad att få träffa Brave och pappa ojade sig hur stor han har blivit och jag förklarade för pappa att man inte kan jämföra en schäfer med en liten drever. Storleken skiljer en aning. Pappas drever Dippo och Brave kommer bra överens. I julas när vi bodde där så lekte de massor.
Vi får se om det går när Brave växt på sig..
Nu ska jag överlämna bloggandet till Erik som har gangstern hos sig.
Trevlig vecka på er!
Tänkte berätta lite vad som har hänt i helgen..
Brave blev helt till sig när Erik kom i torsdags, det resulterade i ett rött märke på Eriks överläpp. Brave kan inte tygla sig själv när han blir uppspelt, precis som vilken valp som helst antar jag. Han hoppar, skuttar och stutsar i cirklar och vet inte vilket ben han ska stå på.
Igår åkte vi till djuraffären och handlade en riktig bädd åt Brave. Vi tyckte att det var dags nu.
Brave fick följa med in i affären, och han trodde nog att han var i himmelriket. Där var det hundben och leksaker uppradade efter väggarna och Brave visste inte vad han skulle lukta på först. Ut ur affären kom vi i allafall med en svart Biabädd och ett ben. Tyvär så glömdes det bort att fotografera denna händelse igår så det får bli till helgen.
Brave låg sedan i bädden hela kvällen och bara mös med sitt ben. Han hade hittat sin plats direkt! Jag var tvungen att "testligga" den så jag och Brave låg där en stund.
Vi vägde honom också, 28,5 kg visade vågen om vi kan lita på den... litar inte på de där digitala vågarna. Men jag är inte förvånad om han väger 28 kg eller mer. Mindre är det då inte. Ändå tycker jag att han ser rätt smal ut.
I lördags var vi till hälsingland, för att sälja Eriks motorcykel. Mamma blev superglad att få träffa Brave och pappa ojade sig hur stor han har blivit och jag förklarade för pappa att man inte kan jämföra en schäfer med en liten drever. Storleken skiljer en aning. Pappas drever Dippo och Brave kommer bra överens. I julas när vi bodde där så lekte de massor.
Vi får se om det går när Brave växt på sig..
Nu ska jag överlämna bloggandet till Erik som har gangstern hos sig.
Trevlig vecka på er!
