toabesök

Igår var jag, grannen och Brave ute på långpromenad runt sidsjön.
Under promenade hände det någt märkligt...

Brave har lite problem med att möta hundar när han är ute och går. när han ser dom på några meters avstånd höjs öronen och han blir instängd i sin lilla egna bubbla. Sen börjar han skälla för kung och fosterland.
För att motverka detta har vi börjat med en taktik som Mats har tipsat om. När vi ser att Brave skärmar av omvärlden och inte lyssnar vänder vi och går åt ett annat håll, det kan vara till exempel åt en helt annan riktning.
Detta skulle jag praktisera igår när jag mötte två hundförare, den ena var en ung tjej med en rottis och en pitbull, den andra var en äldre dam med en liten vit tuss till hund.
när jag såg dom stannade jag och vände samtidigt som jag pockade på Braves intresse, när jag tyckte att han koncentrerade sig mer på mig valde jag att vnda tillbaka och där ser jag att de två hundförarna jag möter gör samma sak.

Det bildades en dominoeffekt och jag fattade inte alls vad som hände. De valde till och med att inte gå förbi mej med Brave. Först tänkte jag att dom tror säkert att jag är ute och går med en omöjlig hund som attackerar varje person den möter och därför vände dom. Fel fel av mej. Det jag hade mött var ett gäng som var ute och tränade hund dressyr. Det fanns fler av dom på stigen. Lustigt..

en annan sak som vi har märkt på lilla Brave är hans toalettbestyr. Ja, han har blivit bättre med att inte kissa inne men det händer. De gånger vi inte fattar vinken.
Det som är lustigt är att de gånger han har kissat inne har han gått in på vår toalett och kissat där. Jag tror Brave är i stort behov av lite hundkontakt som visar han att han är hund och inte människa =P

Film och bilder ligger ute på Sara "grannens" sida. Kolla in vår egna dammsugare!

//Linda


Mörker

Det blir mörkare om kvällarna.

Idag så hade Linda mycket pluggande att göra. Jag tog med mig brave och åkte till skogen. Med mig så hade jag en termos med te, falukorv och en bok. Vi åkte drygt en mil utanför sundsvall där det finns vandringsleder och gick en bit upp där jag tände en brasa och brave fick springa som han ville runtomkring.

Det är inte bara kroppen som växer på de små, knoppen växer också så att det knakar. För bara nån vecka sedan så var han runt benen på mig även fast att han fick gå lös. Nu så sticker han iväg på egna små äventyr.

Här kommer det iaf några bilder från dagen.














IM BACK =)

NU är jag tillbaka.

Jag får be alla som väntat med större och större iritation på denna uppdatering om ursäkt. Men det har varit lite komplicerat, då vår hund en natt i november fick för sig att en speciell laddnings kabel till min laptop var mumsig. Sen så har det också varit mycket jobb så tiden har liksom inte räckt till för bloggen. Har ju en hund som måste gå före internet =)

Det har hänt mycket sen att jag uppdaterade senast. Dagarna går jätte fort och Brave utvecklas ännu fortare. Vi har varit två helger hemma hos mamma och pappa. Där har han fått vara ute själv, hälsa på hästar och socialisera sig med andra hundar av olika raser och åldrar.

Idag är det andra dagen tillbaka i sundsvall, brave är fortfarande lite trött efter värmlands resan men han återhämtar sig fort. Borka och Brave har lekt som tokar i 4 dagar, när dom började bli trötta så fick vi se att det finns humör så att det räcker och blir över i båda två. Jag tror Pexus och Casper tyck att det varit skönt att Borka fått en lika sinnad att leka med. De fick iaf några dagars andrum.

Vi var iväg och tränade med brukshundsklubben två dagar. I lördags så träffades vi vid travbanan i sjögränd. Jag sprang ut ett tokspår åt Torbjörn och hans Pepsi, det gick ganska bra. Jag och pappa gick varsit spår åt varandra, Brave fick spåra Pappa och Borka spårade mig. Vi la ut varsin handske som slut apport. Spåren gick riktigt bra, båda spårade bitvis riktigt bra även om det gick förbi människor på vägen som stundtals var vädigt intressanta. Brave markerade slutet även om det inte var övertydligt. Borka var så inne i spåret att han bara fortsatte över apporten. Spåren hade legat i trygt 40 min när vi gick. Det var kul att vi gått ut spår till varandra så att vi fick se hur det fungerade för varandra och att pappa kunde följa med mig och ge tips som förare. 

Det är mycket som man inte tänker på som oerfaren, t.ex. att titta på svansen hur dom rör den när dom är inne i spåret. Då kan man efter viss träning se om hunden är inne i spåret eller om han går på måfå. Även små råd som är ganska självklara så som att kasta leksaken som man förstärker markeringen med bakåt i spåret för att inte förstöra fortsättningen av spåret.

Sen så följde jag med några andra när de gick sina spår. Man ser ju att valparna har det väldigt naturligt så det är man själv som är i behov av utbildning för att lära sig att läsa hunden.

I måndags så var vi till klubben i munkfors och körde lite kontakt övningar medans dom andra tränade lydnad längre bort på planen. Det är samma sak där, man behöver lära sig att ge beröm i rätt läge för att förstärka dom beteenden som man vill få fram.

Det verkar vara ett jätte bra gäng som tränar tillsammans i munkfors. De är duktiga på att ge varandra konstruktiv kritik. Det är viktigt som i alla andra idrotter att man har nån som kan stå bredvid och berätta vad det är man behöver träna mer på och ge tips. Själv tycker jag det är jätte intressant att stå och titta på när de andra tränar. Det finns ekipage på alla nivåer med en massa olika "probelm", allt från appelklass till elit. 

Jag är jätte glad att Brave flyttat till oss för han utvecklas hela tiden och jag lär mig nya saker varje dag. Man kanske inte alltid gör rätt men hur ska man kunna lära sig om det altid går på räls? 

Ska försöka uppdatera lite tätare i fortsättningen =) 

  

Brave tillbaka i Sundsvall



  



Efter tio dagar på tur har Brave kommit hem till Sundsvall, och under de dagarna fotade Erik lite.
Brave och Erik var först på jobb och sedan åkte de till värmland och hälsade på bror Borka. Borka med silverhalsband, och Brave traglar med sitt "tjejiga" röda halsband. Vi ser på bilden vad Borka tycker om det, och Brave skäms =P

Borka och Brave tränade fot, spår och kontaktövningar i helgen på Munkfors brukshundklubb. De gick bra för dom båda, förutom att det fanns mycket annat roligt att göra vissa gånger =) vad mer kan man begära?
jaja, Erik får skriva mer i detalj om hur det gått.

Utmaningen

Sladden till Eriks dator är beställd och kommer inom kort. Medans ni väntar får ni stå ut med mej:)
Brave och Erik är fortfarande ute på jobb nämligen.

Bättre sent än aldrig, sägs det ju så då ska jag besvara utmaningen.

Vi har blivit utmanad av Eva (http://blogg.kohagslyckanskennel.se/#home)

De regler som gäller är: Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget. Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade. Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor. Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar

1. Min dröm att försörja mig själv genom en kamera.

2. Jag får rysningar av plysch.

3. Jag har fotat bland annat prinsessan Viktoria ( Ingrid, du är inte ensam om att skryta =P).

4. Jag har varit sportskytt.

5. Jag har flyttat ut i nio bostäder. Lever just nu i den tionde.

6. När jag var liten ville jag jobba som "polis med hund" som jag kallade det och på fritiden skulle jag jobba extra som clown. Om det inte gick skulle jag bli bonde.

7. Jag skulle gärna vilja åka utomlands. Nu.

Jag utmanar:

Sara  www.comefly.blogg.se

Hanna  www.hannakraft.blogg.se

Björn www.bjornshippablogg.blogg.se

Kristin www.sunshinyday.blogg.se

Elin www.elinlindell.blogg.se

 


En liten incident.

Ja, nu ska jag berätta varför det inte är Erik som uppdaterar utan jag.
Det vore ju mer rimligt att det är han som har hand om detta då det är han som har med sig Brave under veckorna, men det verkar som att brave inte uppskattar vår hundblogg lika mycket som vi själva gör.

I går morse vaknade Erik och insåg till sin fasa att den lilla bushunden har gnagt sönder hans datorladd som ska ge den tekniska prylen ström. Så nu sitter han där med en dator som inte har batteri och en nyinköpt sladd för 800:- som inte passar.
Så kan det gå när man har valp.
I söndags vägde vi Brave och Borka och de båda vägde 13,5g kg. det enda lilla saken man ska anmärka på var att vår Brave hade inte ätit en portion mat som Borka hade gjort, och Brave hade gjort nummer två utanför så hans mage var tom.
Det tycker jag är en viktig faktor när man väger någon.
För oss människor kan det ju vara fördelaktigt, men för djur spelar det ju ingen roll.

Och Ingrid! du ska få en porträttbild på vår lilla hund till helgen, ska försöka göra så man ser på ett ungefär hur stor/liten han är.

och jag vill lägga in en prima länk som jag tycker är bra.
Om ni har lite att göra, kanske lite pengar i plånboken och behöver nya kläder så är det hr det perfekta stället. Det känns som ett rån, Kolla in ----> http://www.gratisklader.se/Register.asp?r=107659

//Linda

Hajk!


Ja i brist på bättre bild fick det bli den här som får illustrera vår helg.
Vi ber om ursäkt för den superdåliga uppdateringen från vår sidan. Vi är verkligen urusel!
men nu ska jag berätta vad vi haft för oss.

På torsdagskvällen tog vi vårt pick och pack och for till Värmland för lite syskonträff för både hund och Erik. 
Fredagen spenderades i skogen på Mats initiativ. Han hade planerat en undervisningsdag i skogsmiljö. Det betydde att vi gick och gick, och stannade för lite undervisning av olika former, och sen gick och gick vi och sen stannade vi. 
Ja, det var lärorikt, och kul!  efter lite tunnbröd och Obo´y strövade vi vidare tills Brave råkade på djupt (djupt för honom) vatten och jag plumsade efter tills jag märkte att vattnet sipprade in ovanför stövlarna. 
Med tunga stövlar traskade vi vidare genom skogen och de händelsrika dagen.

Lördagen gick också i skogens tecken, men denna gång startade promenaden med lite sökande.  Jag och Mats tog på oss de största och tyngsta ryggsäckarna vi hittade (fyllda med förnödenheter) och gick upp för ett litet berg och tände en brasa, medans Erik och hans syster åkte en sväng med bilen för att vänta att vi kommit upp. Sedan släppte de valparna på samma ställe som vi gått upp,  och jag och Mats satt  och kollade på utsikten och väntade. Visst hade de känt lukten av våra tunga steg uppför, för tillslut var de framme.
Kanske jag ska skriva att Borka var framme först så Mats blir glad=P Brave hade tappat spåret och lusten en kort bit ifrån oss och tydde sig till sin husse, medans borka febrilt letade sin egen och fortsatte.
Jag anklagar inte Brave för att han höll sig till Erik, de hade jag med gjort för usch vad stenigt och vattning det var blad träden. De sprang över terräng de inte spårat på tidigare så visst kan det bli jobbigt och svårt. Inget att grämja sig över. 

Helgen har gått i den sociala kompetensens tecken har jag lärt mig och visst har Brave fått lite social kompetens. Han har fått två nya polare, den stora Plexus och den ettriga men dock så söta Kasper, samtidigt som han byggt sitt självförtroende.

Det var vår helg. Nu är Brave med Erik på jobbet och jag har skola att pyssla med.
Tjipp! (taget från den värmländska Hajk)


RSS 2.0