Leva i bil
Allt bil åkande hade iaf det possitiva med sig att jag åkte hem till mamma och pappa, den senare följde även med tur retur till filipstad. Vi fick många timmars hundprat tillsammans =) Det är ganska kul, jag är liksom uppväxt med hundar. Pappa och Mamma tränade och tävlade som tokar från innan jag var påtänkt tills att jag kanske var 12 år. Så jag har fått min beskärda del av tält och husvagns boende under ungdomsåren. Men grejen är den att även om man varit med en hel del så har man liksom ingen konkret uppfattning om hur man gör för att träna in alla dessa tävlingsmoment. klockan drog en bra bit över midnatt medans jag och pappa satt å diskuterade olika metoder för att träna in uppletande, framåtsändande, socialkompetens m.m. Det är hur kul som helst för pappa verkar tycka att det är lika kul att dela med sig av sina erfarenheter som jag tycker att det är att lyssna. Fantastiskt med ett ny gammalt intresse, kan man säga så ?
Kommer ihåg när jag var med pappa till Karlskoga, eller om det var Hellefors? hmm, spelar inte så stor roll vart det var. Men till saken, pappa skulle tävla och han skulle ut på ett tidigt spår. Vi bodde i tält, jag var kanske mellan 6 och 8 år. Morgon trött som jag var så ville ju inte jag gå upp för att stå i skogen å frysa när man kunde ligga och gotta sig i en varm sovsäck. Så innan pappa gick sa han att det bor en snäll tant och farbror två husvagnar bort dit du kan gå och få frukost när du vaknar. Sagt och gjort, när jag vaknade så traskade jag dit och dom var ju faktiskt snäll ;-)
Det är ett av dom starkaste minnen jag har från den tiden. Alla som åkte runt och tävlade var som en stor familj, en sanslös gemenskap. Undrar om det är så nuförtiden?
Men nu är det nog dags för sängen snart. Har varit vaken sedan 0500 så nu känns ögonlocken lite tunga.
Nedräkningen fortsätter, bara 8 dagar kvar =)
Usch! Bara 8 dagar kvar. Trots att domär jobbiga så får jag lite ångest.
Det är fortfarande som en stor familj som kuskar runt. Man lär känna ofantligt mycket folkrunt om i landet i den här sporten..;-).
Jag var också uppvuxen i en bruksfamilj och var 27 år när jag skaffade min egna hund att tävla med.
Det har hänt väldigt mycket med bedömningen av momenten under den tid jag hållt på. Jag har filmer från SM 1988 och de 9-or och 10-or som delades ut där, skulle vara helt andra siffror i dag. Några exempel: på den tiden så behövde inte hunden backa vid eller hålla fronten framåt vid bakåt-och stegförflyttningar. Vid vändningar på stället så flyttade man sig ofta något steg samtidigt. Här krävs större position i dag. På framåtsändandet räckte det med att hunden sprang ut rakt. I dag ska den snabbt ut 15 meter och sedan hålla förarens tempo. Det innebär att man måste lära hunden att tempoväxla för de högre betygen. Det finns säkert fler exempel, men dessa är de mest markanta.
Jag ser framför mig två stycken i husvagn. Lika morgontrötta och sega båda två med lika dressar. Det känns som att det blir som husvagnsemestrarna med familjen:)
jag håller på att ta mig igenom regelboken nu, man får ta en liten bit i taget för det är väldigt mycket information. Men känns som nått man måste ha läst även om man ine kommer kunna den utantill.
Hmm Linda, det låter som om vi vid nästa kennelläger måste rösta fram en kenneldress...;). Och det är konstigt hur piggt man hoppar upp just på tävlingsdagar.
Erik - du hinner säkert lära dig det du behöver innan det är dags för tävling....:-)
