fler läsare än jag trott

Erik ringde till mig i morse och berättade att det faktiskt har varit inne ca 40 stycken på bloggen redan!
Han var minst sagt överlycklig!.Och det är kul att det finns ett intresse att fortsätta läsa om den modiga lilla hunden och hans upptåg. Eller om det var nyhetens behag som gjorde att så många varit inne. Vi ska i allafall försöka hålla läsarkretsen uppe så gott vi kan med nya uppdateringar:)

Hundtankar har funnits i våra huvuden ett långt tag, tills vi tillslut slog till och valde en valp. Det har funnits stunder då jag har lidit av hundabstinens och detta har svärfars hund Plexus fått lida en hel del utav . Det har blivit borstning av päls, promenader och en hel del kramar. Promenaderna gillar han, men det här med borstningen ser han nog mer som en grej för att luga mig. Kanske han tänker att han blivit lite för gammal för att hålla på med dylikt, Men han  sitter snällt och väntar tills jag är klar.  Kramarna besvaras ibland av ett läte, ibland inte.Det är en riktig gentleman det där ska ni veta.

Men nu är det inte långt tills Brave kommer innanför dörrarna och stillar mitt begär. Just nu är jag inne i fas "upplösningstillstånd" . Jag traskar runt och väntar som ett litet barn före julafton, eller som en äggsjuk höna. Man kan likna det för vad man vill, men valpsjuk är jag i allafall.
Kanske jag ska gå och lyfta lite på det där halsbandet igen som ligger i bädden..
Ja, men fortsätt att läsa bloggen även i framtiden så ska jag gå och fundera lite till.

//Linda

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det där med räknare på hemsidor och bloggar kan vara förödande. Jag har under valpbloggstiden legat på 170-220 besökare varje dag och man blir smått fanatisk i sina uppdateringar. Till den äkta mannen som får sitta ensam i TV-soffan har jag förklarat att "mina läsare måste bli nöjda"...hur sjukt som helst...;-). I vilket fall som helst så tror jag att Brave kommer att göra skäl för sitt namn. I dag kom han in en stund ensam (vi försöker att göra så varje dag att ta någon/några enskilt på sidan om). Jag skulle just dammsuga. Eftersom de oftast varit ute så har dom dom inte hört dammsugaren så ofta. Han tyckte den var läskig och ville ut igen. Jag stängde av den och lockade på honom. Brave som han är så kom han fram och nosade på den. Han stod kvar och jag satte i gång dammsugaren på lägsta effekt och då nosade han igen. Sedan var det där med brummande dammsugare ingenting att bry sig om längre. En dödscool kille får ni. Och trevlig på alla sätt.

2008-09-29 @ 21:24:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0