Braves möte med bumlingen

Dagen började som vanligt med Brave i ansiktet, gläfsande vid åtta på morgonen. Jag fick helt enkelt stoppa mitt dåliga morgonhumör vid sänbordet och kliva upp.
Upp och ut kom vi och promenaden gick väldigt bra. När vi började närma oss lägenheten möter vi en stor, och då menar jag väldigt stor kille, med en sån där svart "bombarjacka. Vid sin sida hade han två fina rottweilerhundar.
Om jag hade mött honom en mörk kväll hade jag vänt och lagt benen på ryggen, nu skulle jag bara tänka på Brave och vårt promenerande.
Brave strosade mot dem vid min sida, fint och duktigt. Precis när vi var vid mannens sida gläfste Brave till en gång, bara för att säga hej ungefär.
Den stora mannen spricker upp i ett leende och säger med en förvrängd barnröst - Nämen!
Och därmed försvann min attityd till stora "coola" bumlingar till killar. Kanske det inte är så hårt där innanför den där jackan., det bor ett barn i oss alla sägs det.

Annars har Brave och jag lekt lite kurragömma idag, Jag har gömt en boll och Brave har letat. Skitkul tycker han, mindre kul när han hoppar av iver rakt i vattenskålen tycker jag.

Ja, men nu så är det sovdags igen för oss två. Vi får se vad vi stöter på i morgon.

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Fin historia, men vad sa rottweilerhundarna? Eller var den coola killen intressantare?:-))

2009-01-28 @ 01:57:57
URL: http://www.kennelenduro.se
Postat av: Linda svarar

Hundarna sa inget alls, de gick lungt och fint.

Jag tyckte mest den där bumlingen såg skräckinjagande ut, men hans tanke var väll att han skulle vara cool, men coolheten försvann när han sprack upp när Brave kom:)

2009-01-28 @ 11:18:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0